Att jämföra det amerikanska konstitutionella systemet med den svenska förvaltningsmodellen är att ställa två fundamentalt olika synsätt på makt, stat och frihet mot varandra. De amerikanska grundarna – som Thomas Jefferson, James Madison och Alexander Hamilton – var djupt präglade av upplysningstidens skepticism mot centraliserad statsmakt. De fruktade att en permanent klass av icke-valda tjänstemän med tiden skulle undergräva folkstyret och den individuella friheten. Här är de tre mest grundläggande skillnaderna mellan USA:s konstitutionella fundament och den svenska förvaltningsmodellen:
- Synen på makt: Maktdelning vs. Maktkoncentration USA (Checks and Balances): Det amerikanska systemet är byggt för att förhindra att makt koncentreras. Makten är uppdelad mellan den lagstiftande (kongressen), den verkställande (presidenten) och den dömande (domstolarna) makten. Dessa ska ständigt kontrollera och blockera varandra. Grundarna antog att människor i maktställning alltid skulle sträva efter mer makt (”ambition must be made to counteract ambition”, som Madison skrev)
Sverige (Folksuveränitetsprincipen): Det svenska systemet bygger på principen om all makt utgår från folket genom riksdagen. Vi har ingen strikt maktdelning på samma sätt. Regeringen styr landet så länge den har riksdagens förtroende, och domstolarna har historiskt sett haft en mycket svagare roll än i USA när det gäller att stoppa politiska beslut.
Notis: man kan läsa ordet ”utgår” – på olika sätt.
- Synen på byråkrati: I USA är den högsta byråkratin politiserad. När en ny president tillträder byts tusentals höga tjänstemän ut på departement och myndigheter (det så kallade spoils system eller politiska utnämningar). Detta görs för att den folkvalda presidenten ska ha direkt kontroll över statsapparaten. Tanken är att byråkratin måste lyda väljarnas mandat, annars blir den en ”djup stat” som verkar utan demokratisk legitimitet.
Sverige har en unik uppdelning mellan departement (politik) och förvaltningsmyndigheter (byråkrati). En svensk myndighet är självständig och leds av karriärtjänstemän, inte politiskt tillsatta lojalister. Som nämnts tidigare är ministerstyre förbjudet i grundlagen. Den svenska modellen utgår från att experten är objektiv, opartisk och bäst lämpad att tillämpa lagen utan politisk inblandning.
- Statens roll: Den amerikanska konstitutionen (särskilt Bill of Rights) är skriven för att skydda individen från staten. Den talar om vad staten inte får göra mot dig (inskränka yttrandefrihet, ta dina vapen, husrannsakan utan domstolsbeslut). Staten ses historiskt som ett nödvändigt ont som ständigt måste hållas i schack så att den inte utvecklas till tyranni.
I den svenska traditionen har staten och dess byråkrati historiskt sett betraktats som medborgarens partner och beskyddare. Genom folkhemstanken och den starka välfärdsstaten har byråkratin varit det verktyg som levererat trygghet, vård och utbildning. Svenskar har generellt sett haft ett mycket högre förtroende för myndigheter än amerikaner, eftersom myndigheten har setts som garanten för jämlikhet och rättvisa. Det som den amerikanska konstitutionens fäder såg som det ultimata hotet – en permanent, självständig byråkratisk klass som fattar beslut bortom de folkvaldas direkta kontroll är i praktiken själva kärnan och stoltheten i den svenska förvaltningsmodellen.
Lämna ett svar