Vad innebär detta för ex. Sverige. Kommer Sverige bli kvar i ICC? Vad händer/innebär det om allt fler länder att lämna ICC? kommer Sverige bli ”ensamt” kvar?

Sverige har historiskt sett varit en av de mest drivande krafterna bakom kulisserna vid skapandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Landet har länge haft rollen som en av domstolens absolut starkaste och mest högljudda supportrar på den internationella arenan. [1, 2]

Sveriges roll som ”arkitekt” och starka anhängare kan sammanfattas i tre punkter:

Pådrivande i Romstadgan: När Romstadgan (ICC:s grunddokument) förhandlades fram under 1990-talet tillhörde Sverige den så kallade ”Like-Minded Group” – en koalition av länder som krävde en stark, permanent och helt oberoende domstol som inte skulle kunna blockeras av FN:s säkerhetsråd.
Tidig ratificering: Sverige undertecknade stadgan direkt 1998 och var bland de första länderna att formellt godkänna (ratificera) den 2001, vilket banade väg för att domstolen kunde starta sin verksamhet i Haag 2002. [1, 2]
Finansiellt och personellt stöd: Sverige har genom åren varit en av de största bidragsgivarna till ICC:s budget samt till domstolens brottsoffersfond (Trust Fund for Victims). Man stöttar även Coalition for the ICC (CICC), ett globalt nätverk av civilsamhällesorganisationer, och bidrar med svensk expertis och åklagare på plats i Haag

Det svenska bidraget till ICC

Period	Sveriges medverkan
1995–1998	Sverige deltog aktivt i FN:s arbete med att ta fram Romstadgan.
1998	Sverige verkade för att en permanent internationell brottmålsdomstol skulle skapas.
7 okt 1998	Sverige undertecknade Romstadgan.
2001	Sverige ratificerade Romstadgan. Ratifikationsinstrumentet deponerades 28 juni 2001.
1 juli 2002	Romstadgan trädde i kraft och ICC blev en permanent domstol.
2002→	Sverige började formellt samarbeta med ICC och byggde upp nationella regler för rättslig hjälp, överlämnande och verkställighet.
2000-talet→	Sverige började bidra ekonomiskt till ICC:s verksamhet och senare till dess brottsofferfond.
2019–2021	Sverige gav TFV 30 miljoner kronor genom Sida – enligt ICC:s egen uppgift den största givaren till fonden vid den tidpunkten.
2022→	Svenska åklagare och polisutredare började sekonderas till ICC:s åklagarkontor.
2022	Sverige gav ICC:s åklagarkontor ytterligare 7 miljoner kronor för arbetet med Ukraina.
2022	Sverige godkände Kampalaändringarna och därmed ICC:s jurisdiktion över aggressionsbrottet.
2023→	Sverige fortsatte med ekonomiskt, juridiskt och personellt stöd.
2025	Regeringen uppgav att Sverige bidrar med drygt 30 miljoner kronor per år i medlemsavgift, utöver ytterligare stöd till brottsofferfonden.
2026	Sverige fortsätter att stödja ICC:s arbete, bland annat kring Ukraina.

Förhandlingarna började inte 1998. FN hade först en ad hoc-kommitté 1995, följd av en förberedande kommitté 1996–1998. Sverige deltog tillsammans med övriga nordiska länder i detta arbete. Därefter hölls Romkonferensen 15 juni–17 juli 1998.

Svenska regeringens egen beskrivning är mycket tydlig:

Sverige och övriga nordiska länder ”deltagit aktivt i det arbete som lett fram till stadgan och starkt verkat för att Internationella brottmålsdomstolen skall komma till stånd.”

Det innebär alltså att Sverige inte bara anslöt sig till ICC efteråt.

Sverige var med och drev processen som ledde fram till institutionen.

Sverige skrev under och ratificerade

Sverige undertecknade Romstadgan 7 oktober 1998.

Den 14 juni 2001 beslutade regeringen att ratificera den och ratifikationsinstrumentet deponerades hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001. Det är viktigt juridiskt eftersom Sverige därmed blev bundet av stadgan. Romstadgan trädde sedan i kraft 1 juli 2002.

Sverige antog särskild lagstiftning om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.

Den reglerar bland annat:

hur ICC:s framställningar hanteras i Sverige
förhör
bevisupptagning
tvångsmedel
överlämnande av personer till ICC
verkställighet av ICC:s straff
transport av frihetsberövade genom Sverige.

Regeringen beskriver detta som en del av Sveriges samarbete med domstolen sedan 2002. Sverige har byggt in ICC-samarbetet i svensk rätt och myndighetsstruktur.

Sverige har också varit en finansiell stödjare. 2025 uppgav regeringen att Sverige betalade drygt: 30 miljoner kronor per år i medlemsavgift till ICC.

Utöver detta ger Sverige pengar till Trust Fund for Victims, ICC:s brottsofferfond.

Ett konkret exempel: 2019-2021 hade Sida och ICC:s Trust Fund for Victims ett treårigt finansieringsavtal på: 30 miljoner kronor. ICC beskrev då Sverige som fondens största givare hittills.

Sedan 2022 har:

svenska åklagare
svenska polisutredare

sekonderats till ICC:s åklagarkontor.

Det innebär att svenska tjänstemän arbetar direkt inom ICC:s verksamhet under sekonderingen. Sverige har dessutom samarbetsavtal med ICC om:

vittnesskydd
verkställighet av straff.

2010 antogs de så kallade Kampalaändringarna. De utvidgade Romstadgan till att omfatta aggressionsbrottet under vissa förutsättningar. Sverige godkände ändringarna den 26 januari 2022. Det innebar också utvidgningar beträffande vissa krigsförbrytelser, bland annat vissa användningar av gift/giftvapen, gas och viss ammunition i interna konflikter.

Sverige var ett av de 43 länder som bidrog till att ICC:s åklagare kunde börja utreda situationen i Ukraina i mars 2022.

Sverige har därefter:

finansierat ICC
gett 7 miljoner kronor extra till åklagarkontoret
skickat svenska åklagare
skickat svenska utredare
stött insamling och utredning av bevis.

Sverige har gått ännu längre än ICC

ICC:s jurisdiktion omfattar inte aggressionsbrottet i Ukraina på samma sätt som de övriga brotten. Därför har Sverige också deltagit i arbetet med en separat tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Den svenska regeringen skriver att Sverige varit en del av den kärngrupp som arbetat tillsammans med Ukraina för att skapa tribunalen.

I juni 2026 beslutade Sverige dessutom att ansluta sig till den särskilda tribunalen. Regeringen beskriver Sverige som en drivande kraft bakom etableringen.

Sverige har varit involverat i ICC på sex olika nivåer:

1. POLITISKT
Sverige drev aktivt på för att en permanent internationell brottmålsdomstol skulle skapas.

2. JURIDISKT
Sverige skrev under och ratificerade Romstadgan och ändrade svensk lag för att möjliggöra samarbete.

3. FINANSIELLT
Sverige betalar medlemsavgift och har lämnat betydande frivilliga bidrag.

4. PERSONELLT
Svenska åklagare och polisutredare har arbetat inne i ICC.

5. INSTITUTIONELLT
Sverige deltar i den församling som faktiskt styr och övervakar domstolens administration och budget.

6. OPERATIVT
Sverige har samarbetat med ICC om bland annat vittnesskydd, bevisning, brottsutredningar och verkställighet av straff.

Sverige var med och drev fram idén → deltog i förhandlingarna → skrev under → ratificerade → ändrade svensk lag → finansierade → skickade personal → samarbetade operativt → och har fortsatt driva ICC:s arbete internationellt.

Det är en betydligt större och mer långvarig svensk medverkan än att bara säga att ”Sverige är medlem i ICC.”

Så frågan blir väl då – Hur uppfattar Sverige de orden som sades i FNs talarstol om ICC den 22/9-26?

kanske ser vi det i medierapporteringen under den gångna veckan (som visserligen speglar alla andra veckor de senaste 11 åren)