Stand with America

2025 valde jag att skriva en bok om det nya Amerika jag lärt känna under en period av 10 år. Bokan finns att köpa som inbunden eller som e-bok.

ETT ANNAT AMERIKA

Amerika fyller 250 år 4 juli 2026 men även om landet räknas som en ung nation återfinner vi en stor del av världens historia i detta land.

Amerikas grund bygger på kunskap och förståelse om människans historia och beteenden som format världen under lång tid. Kunskap som kommer från gamla skrifter, ofta från Bibeln. Insikten om hur dåtidens samhällen styrdes och en förståelse om den mänskliga naturen, blandat med stort mod gav världen inte bara en ny nation utan även en nation med en grundlag, principer och visioner världen aldrig tidigare sett.

En nation där målet var att skydda och gynna folket (We the people), under en stark och rättvis lagstiftning. Med en regering som byggs av folket, för folket, till folket där lag och makt skall bevakas av en maktdelningsprincip blandat med en insikt att människan är en blandning av gott och ont.

Amerikas principer stannar dock inte där, det räckte inte med att bygga en stark struktur kring regering och rättsväsende. För att befolkningen skall kunna leva i frihet, lycka och besitta förmågan att styra sin regering måste kunskap, moral, hälsa och engagemang alltid vara grundstenar som folket står på, annars kommer aldrig det Amerika som grundlagsfäderna skapade att fungera.

Som Benjamin Franklin svara på Elizabeth Willing Powels fråga: ”Nå, doktor, vad har vi fått, en republik eller en monarki? Där svaret blev ”En republik, om ni kan behålla den”.

Men en nation med denna idé har dock samma sekund som den föds en naturlig fiende i den gamla struktur som så länge har varit den rådande på jorden och som utgår från att gynna en liten del av befolkningen. Amerika skapades som en motsats till denna struktur. Man ansåg att detta var den sista chansen människan hade för att slå sig fri från ett tyranniskt styre men även om amerikanarna vann kampen mot Englands kung försvann aldrig den strukturella fienden med dess principer som av Englands kung fick ett ansikte.

Kan det vara en av anledningarna till min första bild av Amerika? Är detta en anledning till de många problem, landet brottas med idag? Är detta en anledning till att vi ser en nation involverad i ständiga krig. En nation där många fastnar i missbruk av olika slag som skapar olika former av ohälsa, fattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och nergångna städer. En film och musikbransch som delvis driver moral och beteende långt bort från den amerikanska idén.

James Madisonuttryckte sig ”Vårt land, om det gör rättvisa åt sig själv, kommer att vara frihetens verkstad för den civiliserade världen” men har världen svarat upp och verkligen stöttat Amerika?

En sammanfattning och avslutning

USA:s konstitution formades inte bara som ett juridiskt ramverk, utan som ett skydd mot tyranni och godtyckligt styre. Genom maktdelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten skapades ett system där ingen enskild aktör kunde samla all makt. Folkets suveränitet, rättsstatens principer och individens frihet utgjorde själva kärnan i den nya republiken, en ren motvikt mot Europas hierarkiska monarkier och imperier.

Men detta ramverk vilade också på något djupare än paragrafer i form av en moralisk kompass. Många av grundarna ansåg att den amerikanska republiken endast kunde överleva om den även byggdes på dygd och ansvar att vara en nation ”under Gud”.

Amerikas självständighetskamp handlade inte bara om att bryta med den brittiska kronan, det var ett uppbrott från en struktur som styrde genom privilegier, klasskillnader och splittring. En struktur som många gånger genom åren använt sig av metoden att härska genom att söndra.

Patrioterna förstod att om de skulle segra, måste de ena folket kring gemensamma ideal: jämlikhet, frihet och rätten till självstyre. Genom självständighetsförklaringen och konstitutionen byggde de ett nytt samhällskontrakt, ett som utgick från folkets suveränitet, inte kungens makt.

Detta nya system utgjorde en direkt utmaning mot den europeiska makteliten. USA:s frihetsideal underminerade aristokratins och monarkiernas grundvalar. Rädsla fanns för att dessa idéer skulle spridas. När revolutionen i Frankrike bröt ut bara några år senare, såg många denna rädsla besannas. Amerikanska ideal om folkstyre och konstitutionella rättigheter hotade en världsordning som länge byggt på ojämlikhet, kontroll och härskarteknik. Därför har motståndet mot USA:s grundläggande idéer om frihet och republik ofta kommit från dem som gynnats av maktkoncentration.

Ett arv som utmanar makten

USA:s historia har gång på gång visat att de presidenter som vill förverkliga konstitutionens anda ofta får betala ett högt pris. Abraham Lincoln, som räddade unionen och avskaffade slaveriet, mördades. James Garfield och William McKinley, som båda ville rensa staten från korruption och föra tillbaka makt till folket, mördades. John F. Kennedy, som försvarade öppenhet och varnade för dolda maktstrukturer, mördades. Andrew Jackson, som kämpade mot centralbankens grepp om ekonomin, utsattes för flera attentat. Ronald Reagan, som betonade individuell frihet och konstitutionell begränsning, överlevde ett mordförsök och vi kan tyvärr se samma mönster i modern tid.  Är detta tillfälligheter eller är det ett återkommande mönster. Är det ett faktum att ledare som utgår från republikens ursprungliga ideal väcker motstånd från dem som föredrar kontroll framför frihet?