Stand with America

Tankesmedjan MITE konstaterar att även ganska enkla konstruktioner kan bli mycket kostsamma, när Eurocode ska tillämpas.
Professor Sven Theladersson, LTH, redovisar ett exempel på en gångtunnel. Den ena byggdes 1960 och den andra 2020, innermått och laster likvärdiga. Bägge gångtunnlarna fungerar utmärkt.
För den som byggdes 2020, och designades enligt Eurocode, gick det åt
52 % mer betong och nästan 5 ggr mer armering. Kostnaden var närmare
2,5 ggr högre för den som designades enligt Eurocode jämfört med den som byggdes på 60-talet.
Hur medverkar vi bäst till att svensk erfarenhet och ingenjörskunnande bevaras?

Vad händer om man adderar fler infallsvinklar som:

Ökad mängd armering kräver ökat uttag av jordmineraler, som kräver ökad investering i maskiner, ger en ökad mängd transporter och fler timmar för att bryta och hantera mineralerna.

Mer tillsatser i betongen för att ”rädda” klimatet kräver ökat uttag av jordmineraler och ökade transporter, fler timmar för att bryta och hantera det och fler timmar för att forska fram nya recept.

Kräver mer hantverkstimmar.

Kräver mer projekteringstimmar.

Kräver mer konstruktionstimmar.

Kräver mer konsulttimmar

Kräver mer administration (dokumentation, kurser, mm).

Kräver ökad tidplan på alla plan.

Vad händer om man lägger till fler ämnen för denna gångtunnel som landskapsarkitektur, tillgänglighet, färgsättning, ljussättning och kanske till och med ett ”konstverk”.

Hur många fler investeringar på utrustning har behövts att göras för att tillgodose dessa krav?

Hur många fler forskning och utbildningstimmar har detta skapats?

Hur många fler arbetsroller har detta skapat?

Är detta verkligen hållbart? Vi står och säger 24/7 att vi måste tänka mer hållbart, vara rädd om jordens resurser och tänka på miljön (och ”klimatet”).

Samtidigt så fungerar hela systemet TVÄRTOM – och mitt i allt detta står vi och ”skriker” på varandra att det är för dyrt, tar för lång tid och undar varför allt fler slits ut mentalt som fysiskt på allt som skall tas hänsyn till, som ska göras och uppnås.

Och vår lösning på problemet blit att skapa ytterligare en powerpoint presentation, en ny kurs, en till konferens – så har vi snart kommit tillrätta med problemet.

Men bakom nästa hörn väntar nya situationer och ”problem” som vi skall hantera och försöka lösa med precis samma mantra som kablas ut – Vi måste öka lönsamheten. Vi måste bli bättre, vi måste göra det fortare…

Är det bra att det skapa fler arbetstillfällen?

Är det bra att det ökar slitaget på jorden?

Är det bra för det ekonomiska systemet, som kräver evig tillväxt?

Lever vi i det bästa systemet eller finns det bättre vägar fram för både människan som naturen?

Varför händer egentligen runt om oss? Vad är det för spelregler vi lever under? Vem sitter och planerar vår framtid?

Är kejsaren naken (än)?

Är trollkarlen från Oz synlig (snart)?

Ett annat exempel tas upp av MITE

Medför Eurocode dyrare byggande i Sverige?
Tankesmedjan MITE uppmärksammar en rapport av Sven Thelandersson, LTH, där följande exempel visar vad Eurocode kan innebära.
En 2-spårs järnvägsbro, byggd i Lund över Hölje å i mitten av 70-talet, fungerar fortfarande utan anmärkning.
Närmare 50 år senare har trafiken ökat så mycket att man bygger en ny bro intill, med samma funktion.
Den nya bron designades enligt Eurocode, men till den nya bron användes 250 % mer armering och 70 % mer betong!
Är det så att Eurocode ger överstarka konstruktioner, eller är det vi svenskar som tolkar normen alltför bokstavligt?